Gårdens historia
Från 1700-talet fram till idag
Redan år 1704 nämns bonden Per Andersson som då bor på gården. Därav gårdsnamnet Per-Anders. I släktbokens årgång från 1789 omnämns han med 10 öresland. Denna släktlinje kunde man följa ända till 1500-talet. Under senare delen av 1800-talet flyttade bonden Olof med familj till gården Ol-Pers i samma by, som de hade ärvt. År 1899 dör Olof vid en ålder av 32 år. Även hans fru dör 1903 vid en ålder av 31 år. Gården Per-Anders byter då ägare.
Det stora bröllopet från gården Per-Anders är från 1909 och visar när Marta och Per Olsson gifter sig. Marta flyttade sedan till en gård utanför Hedemora i Dalarna där hon, efter att hennes man dog, ensam tog hand om gården och uppfostrade fem barn. Hon gifte aldrig om sig.
Mangårdsbyggnaden
Gården med bostadshus och bryggstuga från tidigt 1800-tal resta i vinkel på äldre gårdstomt finns med i Riksantikvarieämbetets kulturmiljö och bebyggelseregister. Bostadshus och bryggstuga tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde. Byggnaderna är för trakten tidstypisk med väl bevarade huvuddrag. År 1704 hette gårdsägaren Per Andersson och från honom kommer troligen gårdsnamnet. Det berättas att hans släkt lät uppföra mangårdsbyggnaden under mitten av 1800-talet, men att den övergavs då ägarna utvandrade till Amerika. Gården togs över av en ny släkt år 1888 som inredde mangårdsbyggnaden som då utöver köket var helt oinrett invändigt. Mangårdsbyggnaden renoverades hårt på 1940- och 1960-talet då man bytte fönster och golv. Originalfönster med nygamla fönsterfoder har nu delvis åter satts in. Mangårdsbyggnaden har även målats i sina originalfärger efter konservatorns rekommendationer. Man har även och bytt ut en 60-tals dörr mot en sekelskiftesglasveranda. Invändigt finns 3 bevarade kakelugnar och vissa träprofiler samt spegeldörrar bevarade.
Bryggstugan
Bryggstugan är troligen uppförd under 1800-talets första hälft. Det är en parstuga med skorstensstockarna i liv med ytterväggen. På brokvisten av Voxnadalsmodell står årtalet 1841. Salen i bryggstugan målades inför ett bröllop på gården 1874 med initialerna OJS 1874 KND och har vackert målade väggar i marmormotiv i färgerna blått, grönt, rött och grått. Alla snickerier som panel, dörrar, fönster, golv och tak är väl bevarade med profilerade detaljer från 1700- och tidigt 1800-tal. Farstun har ljusblå väggfält med schablonerade slingor som inramning, målad bröstpanel och brunådrade dörrblad. Två ursprungliga skorstensstockar är fortfarande i bruk. I festsalen och herrstugan finns en öppen spis med järnhäll från Furudal daterad 1856. Därtill finns en ursprunglig och restaurerad bakugn i bagarstugan, utöver järnspis i köket. Välbevarade korkmattor i fina mönster finns även bevarade i hall och kök. Bryggstugan har en utbyggnad s.k. ryggsäck som gjordes på 1800-talet för att få ett större kök. Farstukvistens glasveranda kom troligen till i början på 1900-talet. Kammaren, som numera är gårdsbutik har även en vacker brunglaserad kakelugn. Övervåningen i bryggstugan är oinredd med timrade väggar och tredingstak i den övre salen. På väggarna sitter tidningar från 1887. Där finns även en drängstuga. I vindsvåningen finns ett tolvdelat blyspröjsat fönster med mycket små gröna rutor. Bryggstugan har tidigare använts som sommarbostad in på mitten av 1900-talet och än idag används bakugnen som ligger mot norr. Det mörka omålade taket visar att ugnen har använts flitigt. Utvändigt är bryggstugan väl bevarad med bred träpanel och locklist samt originalfönster och glas med fönsterfoder och utsmyckade överstycken.
Ekonomibyggnader
Till gården har funnits härbren, ladugård, lider, spannmålsmagasin, stall, loge och ett flertal mindre hölador. I anslutning till Hässjaån som rinner förbi finns även en linlada och en väl bevarad linskäkt. På andra sidan Hässjaån finns även en väl bevarad kvarn med tillhörande bostadshus. På 1940-talet revs den ursprungliga ladugården och istället uppfördes en ny i cement och tegel som byggdes ihop med det äldre timrad tröskloge. En mindre logbyggnad har byggts om till garage. Ladugården har år 2010 förändrat utseende ytterligare med tillbyggt fårhus ”Lammkatedral” och inklädd träpanel mot söder. 2010 byggdes en fägata i riktning mot Hässjaån med placering efter en äldre lagaskifteskarta. Idag tillhör det ca 5 hektar mark till gården som från början har haft betydligt större skiften av både skog, betesmark och åker i sina ägor. Därtill har trädgården med staket restaurerats och 4 st timmerlador har åter funnit sin plats enligt äldre skifteskartor. På fastigheten finns även en välbevarad stenvalvad jordkällare som används flitigt än idag. Gårdens fäbod låg i Långbo, men såldes i samband med utvandringen och idag finns inga byggnader kvar på vallen. Gården är vackert belägen efter byvägen, idag med slanstaket mot vägen och en bäck som rinner genom åkermarken. Per Anders eller som nuvarande ägarna har valt att kalla gården Hälsingegården och Lammkatedralen är därmed mycket påtaglig i landskapet och bymiljön. Det miljöskapande värdet är därmed mycket stort.
Lammkatedralen
Den gamla linskäkten vid Hässjaån