Om Hälsingegården
Projektet Hälsingegården initierades av Nina Östman som ett långvarigt livsprojekt och arbete med bevarande av biologisk mångfald i Hälsinglands kulturarv. Syftet var att visa och bevara Hälsingland kulturarv med fokus på avel och bevarande av starkt utrotningshotade lantraser efter att fotografen Nina Östman läst agrarhistoria på SLU i Uppsala. Finansieringen var tänkt att fungera dels med offentliga medel och dels via ett samarbete med olika företag och organisationer samt från kultur och naturturism i ett potentiellt vackert Hälsingland – en oslipad diamant. Ett stort ideellt och flera års långvarigt arbete påbörjades som resulterade i stöd och hjälp från lokala hantverkare och företag. Någon större offentlig finansiering av en sådan här kulturarvsverksamhet följde dock inte från varken region eller kommun. Istället präglades arbetet av stora svårigheter och ideella insatser. Trots detta så startades projektet 2009 och dörrarna öppnades för offentligheten med trädgård, surdegsbageri, kursverksamhet, föredrag och sommarcafé.
Sedan 2015 driver och sköter Nina Östman gården och verksamheten själv med hjälp av vänner och ideella insatser. Personer som tycker att det är viktigt att bevara lantraserna och förstår varför. Personer som anser att Hälsingegårdarna som Sveriges senaste världsarv inte bara ska visa upp målade byggnader och visa en nostalgisk och historisk tillbakablick utan framförallt visa något levande här och nu. Vårt fokus finns även på en hållbar livsstil och ansvarsfull småskalig framtid samt att inte enbart förhålla oss till turism. Ert småskaligt jordbruk med sikte på moral, etik och hälsa både för djur och människor. I samklang med naturen. Ett klimatsmart sätt att leva i en alltmer utrotad tillvaro för mångfalden inom djur och natur.
Nina Östman har även gjort dokumentärfilmen Om Hälsingegårdarna – Kampen om världsarvet för SVT samt givit ut 13 böcker om konst, foto, trädgård och kulturarv. De mest uppmärksammade boken är Husbibeln om hälsingegårdar (med Maj-Britt Andersson), Rosendals Trädgård ( med Lars Krantz) Om trädgårdar (med Simon Irvine) och Den röda färgen om falu rödfärg. Utöver en mängd reportage och bokproduktion har hon även ställt ut och visat fotografisk konst och skulptur nationellt och internationellt. Hon har i botten en dokumentärfotografisk och journalistisk utbildning med erfarenhet inom annonsbyrå, design och marknadsföring. Därtill är hon konstutbildad på Konstfack University of Arts, Krafts and Design (3 år) och i teori samt fri konst på Kungliga konsthögskolan i Sthlm. Hon har även läst konsthistoria på Stockholms och Uppsala Universitet med inriktning mot gender och kvinnors skapande. Hennes engagemang och känsla för djur och natur har alltid kommit till uttryck i olika konst, kultur och livsprojekt.
Läs mer på: www.ninae.se
Nina Östman växte upp i Stockholm med en mamma från Härjedalen och en pappa från Hälsingland. Båda hennes föräldrar var uppvuxna på landsbygden. En levande landsbygd är viktigt. Nina Östman såg i sin uppväxt baksidan av industrialismen och dem stora flytten till storstäderna. Deras bil gick endast norrut. Som barn älskade Nina Östman att gå till bonden i den lilla byn Överbo och få delta i jordbruket och familjelivet på gården. Hon satt gärna i farbror Levins knä när han mjölkade korna och berättade om dem. När gården övertogs av en ny arrendator deltog hon i deras familjära vardag med höskörd och barnpassning. Hon såg också hur byn växte igen och alla mindre jordbruk lades ner allteftersom jordbrukspolitiken förändrades och enheterna blev allt större. Hon såg hur skogarna i Hälsingland besprutades med hormoslyr. Hur fåglarna tystnade den våren och hur man inte längre kunde gå ner till Voxna Älv för att bada. Det var en svart och död skog som blev farlig att vistas i.
Nina med yngsta dottern Alice, född 1998, i barnvagn i byn Älvkarhed
Nina med dottern Alice hämtar ko i fjällen